Fredagar betyder ledig dag för mig. Värdmamman jobbar oftast hemmifrån på fredagar och tar därför kidsen till skolan och hämtar dem vilket betyder att jag är ledig. Men det brukar inte bli någon sovmorgon eftersom städerskan kommer klockan 08.30 och eftersom hon städar mitt rum också kan jag inte sova för länge om jag vill ha det städat. Men det är bra att hon kommer tidigt så jag inte sover bort hela dagen. 

 

Jag äter frukost i lugn och ro och dricker sedan en kopp té framför tvn. Jag brukar sedan ta på mig mina träningskläder och ut och gå en runda i lugn och ro. Utforksa området som jag bor i men denna fredagen bestämde jag mig för att springa till Diana. Vi upptäckte att det är bara 5-6km mellan oss och det är ingen sträcka alls att springa/jogga/lunka. Men gud vad jobbigt det var att springa till henne. Uppför hela vägen kändes det som! Det tog mig väl 40-45minuter (var tvungen att kolla kartan så jag inte skulle hamna i jotahejti) och att tänka sig att jag åkte bussen från henne i onsdags som tog mig säkert 60minuter från Dianas hus tills jag var hemma. Kan ni tänka er att det tog 60 minuter att åka 5-6km?? Då kan ni förstå hur illa trafiken kan vara ibland...

 

Jag duschade sedan hos Diana så att Diana inte skulle behöva lukta på mitt svett. Vi skulle bara tagit det lugnt men när Diana fick ett samtal från sin värdmamma att hennes lilla unge hade blivit sjuk så fick vi båda bege oss för att hämta henne. Jag stannade någon timme hos henne innan jag åkte hem. VI drack té ute i solen och lyssnade på Rix FM. När låten var slut på radio och de började de prata svenska var det hur konstigt som helst. Grejen är att man är van vid att allt runt omkring en är på engelska så du är så van vid att höra det. En annan sak är att du vet vilka som du kan prata svenska med och då är det inget konstigt att höra svenska liksom men så fort vi hör svenska när vi är ute och går så blir vi alla tre knäpptysta och vi ökar takten när vi går tills vi passerat dem och då börjar vi prata svenska igen. Det går nog inte riktigt att förklara den känslan. 

 

Jag kom iallafall hem med bussen och denna gången tog det normal tid (30-40min), åt lunch och slappade i solen. Helt plötsligt plingade det till i telefonen och Diana hade fått ledigt för värdmamman hade kommit hem tidigare från jobbet eftersom barnet var sjukt. Diana sprang till mig och duschade här. Vi åt sedan lite pizza innan vi gick utanför dörren. Drinkar eller gå in till City?

 

Planen var att gå till en Rooftop som ligger i närheten men när vi hade köpt glass och Diana fyllt på sitt oyster föreslog hon att vi skulle gå in till city. Varför inte tänkte jag. Vi började gå och märkte fort att vi var ömma på various i kroppen. Jag hade väldigt ont i mina ljumskar, speciellt om jag gick uppför eller upp i trappor och Diana hade ont i hela benen. Vi gav upp när vi kom till Elephant & Castle och hoppade på tuben in till London Bridge där vi sedan gick längs floden till Waterloo.  

 

 

Mina fredagar varier med vad jag gör eftersom att jag är ledig. Ibland stannar jag bara hemma och slappar och ibland ger jag mig ut på äventyr. Beror på vad jag är på för humör och vädret. Ibland har jag babysit på kvällen men det är sällan det händer nu för tiden.