Sunday Funday #3
Vår söndags tradition fortsätter ännu en söndag. Jag träffade upp Hanna och Diana på Oxford Street där vi besökte Primark (en självklarhet) men även Boots och Lush. När vi hade köpt det vi behövde skulle vi ta bussen till London Brigde för att gå på en matmarknad.
Diana och Hanna
Men det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi hoppade på bussen och det var köer, köer och ännu mera köer. Jag skojar inte om jag säger att vi åkte 2 stationer, 40meter på 20 minuter. När vi hade fått nog och tålamodet var slut hoppade vi av bussen och ändrade våra planer. Vi bestämde oss för att besöka det svenska cafét, Bageriet, som ligger i Covent Garden.
Diana slog in adressen på Citymapper och det skulle ta oss 15min att gå. Toppen tänkte vi. Vi är hungriga och vi vill ha någonting svenskt och gott. Men när Citymapper sa till oss att vi var framme hade vi kommit till Crumbs & Doilies istället. Diana hade ställt in appen på fel adress. Hehe
Vi gick igen Picadilly Circus...
En man sjöng för oss och alla andra. Detta är så himla mysigt eftersom det ger en sån fin stäming. Folk stannar upp och fotar/filmar och lyssnar. Han sjöng väldigt bra!
Jaja, tänkte vi. Vi kollar hur långt det är till Bageriet här ifråb. Nu var det min tur att vara in charge. Det skulle ta os 13 minuter att gå. Great! Det visade sig att vi hade nästan gått förbi Bageriet påväg till Crumbs & Dolies. VI hade bara behövt svänga tt annat håll för att komma fram. När vi väl kommer fram till Bageriet, hör och häpna, så var det stängt... Nu var vi hangry! En blandning av hungry (hungrig) och angry (arg). Vi var så hungriga så vi var arga och irriterade. Det ända vi kunde göra åt situationen var att skratta.
Vi hittade denna killen påväg till Bageriet och han sjöng också väldigt bra!
Vi letade upp närmsta Pret istället och köpte med oss mat som vi åt vid Leicester Square. Det var en filmpremiär där senare på kvällen och folk hade börjat köa för att få biljetter eller för att få en bra plats för att kunna se kändisarna som skulle gå på röda mattan. Det var nästan omöjligt att ta sig fram.
Här slog vi oss ner för att äta våran sena lunch.
Vi begav oss sedan hemåt. Jag väntade på min värdfamilj som hade varit i Cambridge hela helgen och hälsat på sina släktingar. Vi bytte ut Sunday Roasten mot Pizza istället för ingen orkade laga mat och klockan var mycket. Det var denna helgen det!